Fälttävlans historia
Militära Ridskolor bildas
Senaste kriget som Sverige utkämpat var mot Norge, sedan dess har vi haft fred i mer än 200 år. Ryttarförbanden flyttade in sin utbildning i ridhus i Sverige så väl som på kontinenten. Militära ridskolor bildades och det är ur dessa som Fälttävlan har sitt ursprung.
Militära Ridskolans verksamhet
Den militära ridskolan i Strömsholm grundades 1868 och var först i sitt slag i Sverige. Officerarna inte var sena med att skapa en galopp- och steeplechasebana på Österängarna och denna finns fortfarande kvar.
Populära kapplöpningar och jaktridningar stämplades snart som onyttig anglomani ”överdrivet intresse för England” och ansågs förråa den finare ridkonsten. Den som önskade rask ritt över hinder, ansågs mången gång endast som en rå djurplågare.
Men alla höll inte med, någon uttryckte sitt missnöje likt följande ”Från terrängen har rytteriet dragit sig tillbaka till ridhusens kvava luft, där har man åter fördjupade sig i förkonstlingar och falska finesser samt arbete i förkortade takter, förglömmande att rytteriets livsvillkor är snabbhet och ungdomligt, friskt mod att våga allt”.
Distansridningen blev inledningsvis mycket populär men de ambitiösa ritterna tärde på hästkapitalet vilket oroade ledningen. En kombination av distansridning och att rida hinder i terräng tog också form. Uppdraget kunde vara att utan någon information rida en snitslad bana där hindren utgjordes av det som redan fanns i terrängen, typ djupa diken, gärdsgårdar och andra störande element.
Andra övningar var att till häst så snabbt som möjligt ta sig från platsen A till platsen B.
I början av den militära ridskolans verksamhet var det inte lätt för officerarna att få förståelse för sina försök att skapa bra utbildning.
Betydande beslut
Förändring kom när Generalen Frih. C. A. B. Cederström 1886 bröt isen och anbefallde kapplöpnings- och terrängridning. Han utverkade anslag till pris vid kapplöpningar och ordnade släpjakter, som närmast kan liknas vid dagens hubertusjakt.
Sedan slutet av 1880-talet har utvecklingen av fältridning stadigt gått framåt och utbildningsprogrammet upptog; distansridning, kapplöpningar, jaktridning, enskild terrängridning, simning m.m. Cederström satte upp ett mål för Ridskolan Strömsholm med slutsatsen: ”ovillkorlig framkomlighet i alla slags terräng”.
Vägen fram till dagens fälttävlan
Den första arméfälttävlan avreds på Strömsholm 1907, propositionen hade komponerats av Nils Fischerström. Detta var den första fälttävlan i Sverige.
Jan Jönsson, bronsmedaljör i fälttävlan OS 1972, har berättat att han läst en artikel i ett tävlingsprogram från Saumur i Frankrike där man påstod att världens första fälttävlan reds just i Strömsholm, Sverige. I så fall skulle Fälttävlan i Strömsholm 1907 också vara världens första fälttävlan! I min efterforskning har jag hittat att den franska militären arrangerade Militärt Mästerskap 1902 men om det var något i stil med fälttävlan framgår inte.
Fälttävlan som gren i OS
När OS arrangerades i Stockholm 1912 fanns för första gången ridsporten på programmet. Mannen bakom detta var Clarence von Rosen, officer vid Livregementets husarer, ryttmästare i armén 1907 och 1916 hovstallmästare. Han arbetade för att få med hästtävlingar på det olympiska programmet och var från år 1900 medlem av Internationella Olympiska Kommittén. Clarence von Rosen blev generalsekreterare i kommittén för hästspelen vid Olympiska sommarspelen 1912 i Stockholm och ansvarade för dess ryttartävlingar.
Ridsportgrenarna var dressyr, banhoppning och fälttävlan. På initiativ av von Rosen bildades 1921 det Internationella ridsportförbundet (FEI) och han blev dess hederspresident 1935.
Dåtidens fälttävlan reds under tre dagar. Första dagen startade med ”Distansritt följt av ridning i terräng samt enskild ridning över steeplechasebana, andra dagen reds prishoppning och sista dagen var prisridning på programmet vilket var en form av dressyr där domaren kommenderade vilka rörelser som skulle utföras.
Strömsholmsdagarna’s ursprung
När den militära ridskolan firade 50 års jubileum 1918, då beslutade man sig för att arrangera en ryttartävling. Redan på den tiden fanns det krav att endast en förening kopplad till sitt centralförbund fick arrangera tävling. Därför tvingades man att bilda en förening. Föreningen fick namnet ”Strömsholms Ridsportförening” som kopplades till Svenska Ridsportens Centralförbund – SRC. 2018 firade Strömsholmsdagarna liksom Strömsholms Ridsportförening sitt 100-års jubileum!
I propositionen för den Militär fälttävlan på Strömsholm 5 – 7 juli 1918 fanns följande beskrivet;
Tävlingen är indelad i fem prov.
Varje ryttare får deltaga med endast en häst
Fredagen den 5 juli
1. Distansritt och därefter
2. Ridning i terräng samt
3. Enskild ridning över steeplechasebana
Distans: 30 km. varav tillryggaläggas 22 km. på väg, 5 km i terräng och 3 km på steeplechasebanan.
Maximitid: för hela distansen 2 timmar, varav för ridning i terräng 15 minuter och för ridningen å steeplechasebana 5 minuter.
Lördagen den 6 juli
4. Prishoppning. (Svårare.)
Hindren får ej tävlingsdagen prövas av de till tävlan anmälda.
Söndagen den 7 juli
5. Prisridning. (Lättare.)
Prisbordet:
1:a pris H.K.H. Prins Carls hederspris och 1 000 kronor
2:a pris Hästutställningen i Norrköping hederspris och 400 kronor
3:e pris Rytterns damers hederspris och 250 kronor
4:e pris 150 kronor
5:e insatssumman t.o.m. 100 kronor
6:e Möjlig återstod av insatssumman t.o.m. 100 kronor
(Med 1000 SEK år kunde man 1918 köpa lika mycket varor och tjänster som du idag (år 2025) behöver 25342 SEK för att köpa mätt med konsumentprisindex.
En lön på 1000 SEK år 1918 motsvarade en lön på 183570 SEK år 2025 mätt med löneindex för manlig industriarbetare (genomsnittligt löneindex från 1918 till och med 2008 var 5,43% per år medan löneökningen sedan 2008 till 2025 totalt varit 49.3%)
Källa/referens: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008 samt SCB för tiden därefter.)
Fakta och citat har jag hämtat från Jubileumsboken ”Ridskolan å Strömsholm 50 år den 4 juli 1918” av Nils Fischerström.